Hämtade iaf Milton tidigare från dagis och fick en mysig eftermiddag och kväll med honom. Men lugnet i mig lyser med sin frånvaro; jag är galet rastlös, jag som annars (läs normalt) njuter av att bara vara, och då framförallt med Milton.
Imorgon stannar han hemma med mig; vi behöver det båda två, en dag för OSS. Inget nu är viktigare för mig än att få honom att känna sig trygg igen, och att han ska få ha sin mamma trygg och glad igen. På sikt.
Sen kommer helgen då han är med sin pappa, och min saknad kommer att trasa sönder mig inombords, så då blir morgondagen något för mig att leva på tills vi ses igen. ❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar