Är det något som ger mig avsmak, så är det tolkningar. Självklart ligger det i oss, att tolka det som sägs och görs, och det är något som kommer med åren. Titta på våra barn; dom tolkar ingenting utan det vi säger till dom är precis det dom tar till sig. Inga krusiduller, och då inga missförstånd.
Jag vill gärna vara så tydlig som möjligt i min kommunikation med människor. Om jag säger till dig att jag tycker att LCHF-dieten är skräp, så tycker jag det. Om jag säger till dig att jag föredrar sommaren framför vintern, så gör jag det. Och om jag här på min blogg skriver något om hur jag mår, eller på något vis antyder att någon människa gjort mig illa eller ledsen utan att skriva ut hans eller hennes namn, så är det upp till mig. Vill du sen sitta och tolka och tro att det handlar om den eller den så är det ditt patetiska lilla liv som gör att du ens orkar bry dig. Du vet inte ett skit! Och hade du velat ta reda på sanningen, så hade du ju vänt dig till mig och frågat... Så med andra ord trivs du bättre med att få gå och gotta dig i något som inte ens är sanningen av det du tolkar, eftersom du inte bryr dig om något annat än det du vill ha som din sanning...
När det sen gäller anledningen till varför du läser min blogg, eftersom du inte tycker om mig och vill mig inget gott övergår mitt förstånd. Varför ens bry dig om vad jag skriver? Patetiskt...
