Jag tränar någon gång i veckan tidigt på morgonen, som idag. Det innebär att jag är ganska ensam på gymmet när jag kommer in strax efter 5. Om vi bortser från att jag har sällskap av viktskivor och hantlar som ligger drällandes över hela golvet.
Det ger mig bilden av att kvällarna på gymmet är som en testosteronstinn fritidsgård, full av pågar som inte har vett i huvudet till att plocka undan efter sig, eller är för klena för vikterna dom asar fram eftersom dom inte orkar lägga tillbaka dom efter sig. Vad fan är meningen med att använda ett par hantlar till att bröstpressa, slänga dom på golvet, ta ett nytt par för nästa set osv? För så borde det gå till eftersom det runt en stackars bänk kan ligga tre par hantlar i ungefär samma viktklass?
I morse skulle jag köra ben, och fick röja plats runt smithmaskinen för att överhuvudtaget komma fram. Det stod ett stort antal viktskivor lutade mot maskinen, sådär 30 cm från de utstickande rör på maskinen där det är tänkt att skivorna kan hängas... Det är tom så pedagogiskt att det är utmärkt på de här rören vilka vikter man tänkt ska hänga på vilket rör, men även det verkar förbrylla de här grabbarna, och i deras mentala koma ställer man väl då vikterna vid sidan, om man inte förstår hur man ska göra?
Sista övningen för dagen var raka mark med skivstång. Stången låg högst upp på ställningen, lastad med en 25-kilos vikt på varje sida. Hur många tjejer som tränar på ett motionärsgym klarar av att lyfta ner en 25-kilosvikt som är placerad över deras huvud? Hur fan tänker ni killar som bara lämnar vikten där? Tänk om det är din flickvän som kommer som nästa person och vill använda stången? Eller nä, hur tänkte JAG nu? Ni har inte tjejer som tränar på gym; det hade ju varit pinsamt eftersom tjejerna garanterat hade varit starkare än vad ni är...
