Jag har världens bästa vänner! Hört det förr? Garanterat. Något man slänger ur sig, även om man såklart inte säger det bara för att.
För mig är mina vänner verkligen de bästa jag kan tänka mig. Jag har ett fåtal personer som räknas till denna skara, och en brokig sådan är den. Säkert bra, för dom representerar så bra de olika sidor av mig som trots allt finns. Gemensamt är att jag kan, närhelst min värld tycks rasa samman, ringa dom och beklaga mig. Ibland får jag tröst, ibland förmaningar, och alltid några ord på vägen att arbeta med.
"Problemet" med mina vänner är att dom lever alla familjeliv. Det jag själv gjorde för inte så länge sen, och det jag helst av allt vill få göra igen. Och när man lever ett familjeliv passar en singelvän inte alltid in. Vare sig man vill det eller ej, vare sig man tänker tanken eller ej, så blir jag femte hjulet. Det går inte att bjuda hem mig på större evenemang i parmiddagsstuk, för det blir tyvärr obekvämt. Om inte för vännerna, så för mig. Jag känner mig malplacerad. Och sjukt ensam.
Och om jag vill göra något med nån av min älskade vänner, bara hon och jag, känner jag att jag inkräktar på hennes familjetid, och jag vill absolut inte vara en större pain-in-the-ass för vännens äkta hälft än vad jag redan är... ;)
Samtdigt kan och vill jag inte låsa in mig, för jag vill ju va med mina vänner och älskar och behöver dom! Jag vill inte byta bort en enda av mina fantastiska stöttepelare, men tanken på hur fasen jag hittar vänner i min egen situation har börjat dyka upp. Hur gör man? Finns dom? Visst fasen kan jag inte vara den enda ensamstående mamman i min ålder i närheten av Malmö? Tänk om det funnits nåt kontaktforum för såna som mig; människor som inte vill byta ut sina vänner, men som vill utöka sitt kontaktnät med kompisar som har liknande livsstruktur?
Jag tror att det är mycket lättare för män. Av nån anledning verkar det krylla av singelkillar som dras till varandra som blomsterflugor till ett glas avslagen öl. Och det är ju oftast runt just det de här männen oxå samlas...
Mycket som behövde komma ut idag. Mår bra trots allt, känner mig trygg i insikten om vad jag vill med mitt liv, har bara inte den blekaste om hur jag ska komma dit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar