Det kommer att ordna sig

Trots att jag mår som jag gör, så känner jag en ny, trevligare känsla i kropp och själ.

Det känns som att det kommer att kunna ordna sig. Jag känner hopp. Jag vet att det kommer att bli tufft, jag vet inte ens hur alla 40-2000 steg på vägen kommer att se ut. Men jag känner en nyfunnen styrka och den kommer från mitt hjärta. 

Och det är inte starkt bara pga bra coachning i intervallträning, utan även, eller mest, för att det rymmer så mycket kärlek. Det har blivit krossat men det fortsätter att älska. Mitt hjärta vill inte ge upp och den känslan har börjat fortplanta sig ut i minsta beståndsdel av min kropp. 

Jag skrev igår till en vän, att om man vill något tillräckligt mycket så fixar man det. Och jag vill detta. Jag vet inte hur det ska gå till, men om det finns vilja finns det väg!