I takt med att åren går har min syn på vänskap förändrats. Mina vänner har alltid stått mig nära och betytt världen för mig, men det faktum att åren springer iväg gör mig påmind om att en dag finns inte mina vänner där längre. Eller så kanske det är jag som försvinner först, oavsett vilket, så har vi livet och varann till låns.
Så är du en god vän? Vad är en god vän?
Jag tror att man kan ha goda vänner på olika plan, och då definiera "god vän" på olika sätt, beroende på vilket plan vi pratar. Vissa vänner umgås man med i festligare sammanhang endast, och då har man vissa kriterier. Andra vänner är man som hemma hos och då blir kriterierna annorlunda. Och inget säger att den ena vänskapen är "godare" än nån annan.
För min egen del känner jag att jag ibland inte är den goda vän jag önskar att jag ska vara. Framförallt gäller det när jag själv mår dåligt, och jag då blir en sämre lyssnare för mina vänner. Jag blir sämre på att ringa, höra av mig, svara på sms. Och jag tror inte att jag är ensam om att känna såhär.
Något jag har reagerat på är bekanta som pratar skit om andra vänner inför mig. Jag betackar mig från sådant, och beblandar mig inte med det. Kan känna att det är dumt att jag inte säger ifrån när jag råkar ut för sånt, men jag ursäktar mig med att jag inte själv säger något i alla fall. Men jag har ju blivit väl medveten om att de som pratar skit om andra MED dig, pratar skit OM dig när du inte är där... Det för mig är inte god vänskap.
Jag önskar mig en möjlighet att få samla alla min vänner en kväll, vänner som jag har från alla möjliga kriterier. Låta alla träffa varandra, låta dom få ansikten och personlighet till de namn jag berättat om. Sitta ner tillsammans med god mat, god dricka och bara prata. Låta dom få se, att trots att dom är helt olika varanda så har dom alla minst en sak gemensamt; dom är helt fantastiska människor, för annars hade jag inte haft dom som vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar